Dags att växla upp

Jag klev upp ett pinnhål idag.

För ett par månader sen tvekade jag länge inför beslutet att lägga 2000 kr på en heldagsworkshop arrangerad av Pengakoll/Balansekonomi.

Jag gjorde det tillslut.

Utan att ha pengarna och utan att egentligen veta hur jag skulle få fram dem.

Det var inget lätt beslut för mig, då.

Tänk dig själv hur du skulle du resonera ifall du väldigt gärna skulle vilja ha eller göra någonting som kostar mycket mer än vad du för stunden har på alla dina bankonton sammanräknade? Och det du kan spara varje månad inte heller räcker till att ens betala räntan på ett motsvarande lån.

Jag gjorde det lite som ett experiment.

Eller snarare som en lekfull utmaning av min tillit till de principer jag tror på – att allt som jag kan tro på och föreställa mig är möjligt att uppnå.

Jag deltog på workshopen idag.

Det var nästan tio timmar fyllda av idéer, koncept och strategier för ett rikare liv

Mycket kände jag igen sedan tidigare.

Annat var helt nytt för mig.

Och jag hittade åtminstone fem konkreta åtaganden att genomföra kommande två månader.

Än mer värdefullt var att jag identifierade åtminstone två beteenden som jag tidigare varit omedveten om och som tidigare hämmat mig i min utveckling som människa och även min ekonomi.

Jag väljer att inte gå in på detaljer.

Jag tror att ifall jag skulle berätta om exakt vad jag gått igenom och upptäckt idag, skulle det ta bort hela effekten av att få upptäcka det själv för den som är sugen på att delta i workshopen senare.

Och jag rekommenderar verkligen att delta.

För mig innebar dagen att några väldigt djupgående och grundläggande förändringar kom till stånd.

Det hade varit nästan omöjligt att uppnå på egen hand.

Jag var inte ens medveten om att det fanns något att förändra till att börja med

Det är svårt att förändra någonting som inte finns…

Jättesvårt.

Faktum är att jag under dagen var lite missnöjd och tyckte att jag inte fick ut så mycket som jag hade hoppats på innan. Inte så missnöjd attjag tyckte att dagen varit bortkastad eller så.

Snarare en vag känsla av att det borde finnas mer att hämta av en sån här workshop än jag upplevde att jag kunnat göra.

Det tog nästan fem timmar efter avslutad utbildning innan jag fattade vad jag egentligen lärt mig idag.

Jag är lite trög ibland…

Hursomhelst.

Idag ställdes jag inför valet att tacka ja eller nej till 10-veckorsutbildningen på samma tema.

Den kostar drygt 19.000 kronor.

Beslutet att tacka ja gick mycket snabbare den här gången.

Utan att ha pengarna och utan att egentligen veta hur jag ska få fram dem.

Och utan att det var det som fick mig att tveka.

Idag frågade jag mig istället: Hur mycket är den här utbildningen värd?

Jag gjorde därefter en beräkning utifrån den information och de kunskaper jag har idag och kom fram till att den är värd bra mycket mer än 19.200 kr.

Alltså är det en bra affär.

Och därför tackade jag ja.

För mig är det ett stort utvecklingssteg på två månader.

Det ska bli väldigt kul att se hur jag reagerar första gången jag ställs inför beslutet att betala 200.000 för en utbildning…

:)

Stay tuned

Så 2006 och fortfarande så rätt

Kan det vara så att alla är bäst på nåt?

Jag tror det.

Jag tror att all människor har en uppgift här på jorden.

Och jag tror att i den uppgiften ingår att vara bäst på någonting.

Eller i alla fall strävan att vara bäst.

Jag tror att uppgiften ofta kan verka obetydlig vid en första anblick, men när vi accepterar utmaningen att utveckla oss själva till vår maximala potential, transformeras också resultatet till någonting extraordinärt.

Jake, till exempel.

Jake spelar ukulele.

Så vackert att det gör ont.

Det är ett gammalt klipp som dök upp häromdan.

Det påminde mig om hur mycket kärlek en människa kan sprida genom att bryta sig ur medelmåttigheten.

Att vi alla är här för att göra någonting storslaget.

Det storslagna kan vara att hitta botemedlet mot cancer.

Det storslagna kan också vara att spela en popsång på ett udda instrument.

Awesome.

Stay tuned.

Long time no see

Det är längesen jag skrev nu.

Det betyder inte att jag slutat engagera mig i min ekonomi.

Det betyder bara att jag använt tiden till annat ett tag.

Mestadels studier.

Och jobb.

Jag har avslutat 30-dagarsutmaningen. Det körde ihop sig en del på utmaning nr 6 eftersom det tog längre tid än tre dagar att få in pengar och när jag inte hade gjort den uppgiften färdigt sladdade jag lite med nästa eftersom jag inte riktigt visste hur jag skulle hitta lämpliga investeringar för de väldigt små summor jag har att disponera.

Ett sparkonto har i alla fall öppnats och än så länge sätter jag in allt där.

6000 kr so far

Jag har definitivt förändrat mitt sociala umgänge. Jag umgås fortfarande med alla kompisar men jag har blivit mer selektiv vilka jag tar kontakt med.

Effekten är tydlig.

Öka inkomsterna har jag också lyckats med. Jag har jobbat som projektledare hela sommaren och det ser onekligen ut som att jag har ett jobb från och med september.

Frågan är bara om jag vill ha ett jobb…?

Just nu tror jag att det är den bästa lösningen. Mitt mål är dock att komma från löneslaveriet så fort som möjligt.

Försäljningen av prylar har fortsatt och för närvarande har jag fått in 13.785 kr Skulle nån vara intresserad av t ex en kaffeservis kan det bli ytterligare några kronor… :)

Den stora grejen som hänt annars är att jag varit gräsänkling i två veckor.

Då läste jag en bok som drastiskt förändrade min tillvaro.

Det är en liten vägledning i processen att finna en minimalistisk livsstil.

Genom att läsa den och sedan följa enkla steg-för-steg-instruktioner från författarens blogg har jag på två veckor lyckats:

minska antalet möbler i lägenheten med 20% och fått en luftig miljö som dessutom är lättstädad eftersom det inte står några grejer på golvet,
rensa alla plana ytor så att det bara finns ett prydnadsföremål på varje yta,
rensa mitt skrivbord så att allt som står på det är en laptop och en brevkorg, (och dessutom hittat ett system som gör att det fortsätter att vara så. Jag börjar t ex varje dag med en tom inkorg…)
rensa datorn på samma sätt. Skrivbordet är helt rent, och de enda mejl jag hittar i inkorgen på morgonen är de som kommit under natten…
minska antalet grejer i lägenheten med ungefär 30% och nu har varenda pryl sin bestämda plats,
hitta ett system för städning som tar mycket mindre energi och samtidigt gör att det inte står grejer framme. Varje morgon möts jag av en blank diskbänk…
minska antalet plagg i garderoben med nästan 40% utan att sakna ett enda plagg,(och utan att ha en särskilt stor garderob innan)
börja äta vackrare , billigare och nyttigare mat som dessutom är lättare att planera,
avsluta fyra tunga åtaganden som inte längre ger mig energi och istället hitta tid till daglig träning,
minska tiden vid datorn med nästan två timmar om dan och istället tillbringa mer tid med min familj,(därav min frånvaro från bloggen…)
börja köra bil långsammare och komma fram i tid oftare, stressa mindre och få mer gjort samt prata mindre och få mer sagt.

Bland annat.

Hela boken kan ses som en fortsättning på utmaning nummer fem här på PENGAKOLL.NU

Den heter The Simple Guide to a Minimalist Life

Som e-bok ligger priset på $9.95

Köp den.

Nu ska jag iväg till jobbet.

Wohoo.

Stay tuned.

Resultatet av bristande planering

Kassan är tom.

Tommare än tom.

Kontot är övertrasserat och jag har fortfarande räkningar att betala.

Obra.

Det nya lånet är godkänt men jag har inte fått in pengar på kontot ännu. Så snart jag har det kan jag avsluta två andra lån och min checkkredit och dessutom få 60.000 kr som en buffert.

Jag fakturerade ett  tidigare uppdrag igår och jag påbörjade ett nytt uppdrag idag. Det ger totalt 30.000 kr brutto men det dröjer ju även några dagar innan de pengarna landar på kontot.

Påbörjade den sjätte uppgiften  i 30-dagarsutmaningen idag också.

Skaffa kapital från dina grejer.

Efter att ha gått igenom förråd och bostad har jag hittat grejer att sälja som kan ge nånstans mellan 12 och 20 tusen kronor. Då har jag inte sorterat särskilt hårt. Det är bara det mest uppenbara.

Men jag kan inte betala Blocket-annonser…

Crap.

Men vi har mat och hyran är betald.

Vi överlever och om några dagar, kanske redan i morgon, kan saker och ting börja rulla igen.

Under tiden fortsätter jag att utveckla min idé.

Det är onekligen en utmaning att skapa ett imperium med en minimal budget.

Desto större seger när jag lyckats.

För närvarande jobbar jag med text till webbsidan.

Och med att förbereda de första marknadsåtgärderna för att styra trafik till sidan.

Jag vibrerar av otålighet och spänd förväntan.

Och jag lovar att du som orkar läsa det jag skriver i den här bloggen kommer att vara den första som får en förhandstitt på sidan.

Stay tuned.

Den lilla skillnaden som gör hela skillnaden

Den femte uppgiften i 30-dagarsutmaningen kom igår.

Städa i livet för att frigöra energi.

Jag har kommit en bit på väg.

Jag listade blixtsnabbt ett femtiotal “borden”, “skullen” och önskningar som blivit liggande som surdegar.

Det är en intressant lista.

Den besår av en massa viktiga saker.

Men de är inte AKUTA.

Det har inte varit tillräckligt angeläget att få dem ur världen, så de har blivit arkiverade under “Att-Göra-Sen”.

Rättning: Det har inte varit tillräckligt angeläget förrän nu.

Den avgörande skillnaden är att energivariabeln stoppades in i ekvationen.

Att alla punkter på listan är energitjuvar. Så små, var för sig, att jag inte märker nån skillnad men när jag lägger ihop dem blir det ett väldigt dränage.

Det har jag aldrig tänkt på förut.

Och jag behöver min energi.

Jag behöver massor av energi.

Jag är ju på ett uppdrag här och jag har en idé som ska förverkligas.

En jättestor idé.

Som dessutom, till stor del, handlar om att GE energi.

Jag har inte tid med energitjuvar och tjafs.

Mer än hälften av punkterna kostar pengar. Det har hindrat mig från att agera tidigare eftersom jag inte ansett att jag haft råd och därför helt enkelt låtit bli.

Nu har jag istället börjat ställa mig frågan: HUR ska jag få det här ur världen?

Och plötsligt dyker det upp idéer.

Jag har bara hunnit rangordna tio-i-topp på min prioriteringslista och har fått undan de två första. Fixa min dotters cykel och avsluta ett onödigt abonnemang.

Det funkar.

Det ger faktiskt energi.

Jag kommer att ösa på med nr tre och fyra idag också. Sälja bilen och skicka in papper till skatteverket. Nr fem till sju har jag på sätt och vis redan tagit hand om i och med att jag genomförde uppgiften “minska dina utgifter”. Nu kan jag betala tillbaka en del privata skulder och även om jag inte kan betala allt på en gång kan jag visa att jag kommer att lösa mina skulder och jag kan förklara hur det ska gå till. Förhoppningsvis kan det vara första steget till att återuppbygga ett förtroende igen och i förlängningen kanske också respekt och vänskap.

Det är en stor grej för mig…

Nr åtta och nio gör jag i morgon. Det är två små ärenden som jag lovat att göra som inte blivit gjorda ännu. Det kommer att ta tre timmar och det kommer inte att vara särskilt effektivt att just jag gör det. Men det var jag som lovade att göra det och därför ska jag också göra det.

Note to self: Lova inte att göra saker som du vet inte är din sak att göra.

Jag drömde lite också.

Om vad som kan vara möjligt att hinna med på trettio dagar när jag fortsätter att beta av det viktigaste varje dag.

Det blev rätt mycket…

En annan intressant grej som hände var att några punkter som jag först skrivit upp, helt plötsligt kändes väldigt ointressanta.

Dom grejerna släpper jag nu.

Har inte tid att göra ointressanta grejer.

Inte lust heller.

Med ett nytt perspektiv ser allting helt plötsligt annorlunda ut.

Jag tyckte ändå att jag hade rätt bra energi innan jag tog mig an den här uppgiften.

Nu kan jag nästan inte ens fantisera om vad som kommer att hända.

För tänk när hela listan är borta.

Och när alla nya saker som skulle kunna hamna på listan åtgärdas innan de börjar dra energi.

Då finns det ju INGENTING som kan stoppa mig.

Häftigt.

Stay tuned.

Till världens ände och tre kilometer till

Jag förstår att ni har varit oroliga.

“Vad kan ha hänt?”

“Ingen uppdatering på flera dagar!”

“Hoppas att det inte är någonting allvarligt…”

Jag kan lugna er nu.

Jag mår fint, om än lite omtumlad och inte riktigt säker på om det jag upplevt verkligen har hänt…

Jag firade midsommar på en plats där det inte fanns internet.

Det är sant.

I Sverige.

Men det kommer mer…

Jag firade midsommar på en plats där det inte gick att ringa med mobiltelefon.

Vi åkte på mindre och mindre vägar, längre och längre från civilisationen och tre kilometer innan vi var framme försvann täckningen från allas mobiltelefoner, oavsett abonnemang.

Nästan lite läskigt.

Vi tolkade det som ett tecken från högre makter att vi skulle umgås med varandra den här helgen, utan ett endaste litet avbrott för att mobilen ringer eller nåt som ska kollas på webben eller mejlen.

Härligt.

Först visste ingen riktigt hur man skulle bete sig. Vi tittade lite fånigt på varandra och hade svårigheter att komma på vad vi skulle göra av händerna när vi inte hade någon att messa.

Sen kom nån på att “Vi badar!” och alla drog en lättnadens suck.

I badet är det ju faktiskt okej att inte ha med sig mobilen. Vattentäta mobiler är ju rätt 2005 och även då var det mest småungar som hade såna.

Så vi badade och även om de flesta funderade lite på vad som skulle hända när det var dags att gå upp igen, släppte den värsta nervositeten och lagom till att magarna började knorra efter sill och potatis var humöret verkligen på topp.

Vi hade massor att prata om, visade det sig.

Och vi kunde prata färdigt eftersom ingenting störde.

Sällsam upplevelse…

När den sista jordgubben ätits upp gick flickorna iväg för att plocka blommor med barnen och pojkarna sprang upp på övervåningen.

Portugal – Brasilien.

Eller “myrornas krig”.

Kommer ni ihåg myrornas krig?

Det var det enda som erbjöds eftersom TV-antennen knäckts.

TV-antenner och myrornas krig är intimt kopplade till varandra och vi som siktat in oss på fotbollsartisteri, långa glidtacklingar och domarskandaler sneglade försiktigt uppåt med skamsen min…

Umgås var det ju.

För att avrunda och summera, konstaterar jag att det var en fantastisk helg. När vi skulle åka hem pratade alla högt om “hur skönt  det varit att leva helt avskärmade från omvärlden och att det borde vi göra varje midsommar.”

Alla utom jag.

Jag sa inte mycket alls.

Jag bestämde mig.

Minst tre dagar varje sommar och tre dagar varje vinter ska jag göra det.

Åka iväg, stänga av alla apparater och bara vara.

Antingen helt för mig själv, om ingen vill följa med. Eller med min familj. Eller kanske som den här gången – med goda vänner.

Det kommer kanske att bli lite olika från gång till gång. Om jag inte gör alla varianterna förstås, men det ligger nog lite längre fram i tiden, när ekonomin är som jag vill ha den.

Men jag kommer att göra det.

Nu ska jag gå igenom mejlen.

Det är visst dags för nästa uppgift i 30-dagarsutmaningen.

Stay tuned.

Om konsten att trolla fram 60.000 kronor

Ny uppgift i 30-dagarsutmningen.

Minska dina utgifter.

Tyckte att jag tjuvstartade med det i förra uppgiften men idag togs konceptet vidare till nya nivåer.

Till att börja med hittade jag en lösning för några av våra lån. Det rör sig om totalt ungefär 70.000 kronor plus den akuta skuld på 71000 som jag måste betala in på måndag.

Räntan på våra vanliga lån gick precis upp från 4,5% till 5% och dessutom är det avgifter på totalt 376 kronor i månaden.

Min far har ett överhypotek på sitt hus och vi kommer “gemensamt” att låna 200.000 kronor med inteckningarna som säkerhet. Räntan på det lånet är idag 2% och avgifterna blir noll. De cirka 60.000 kronor som blir över placeras i ett sparkonto på Sevenday med fria uttag och 2% ränta. Det kommer alltså att fungera som en helt gratis checkkredit.

Jag har ju föresatt mig att vara helt skuldfri om tre år men i stället för att göra vanliga amorteringar på lånet, som är amorteringsfritt de första fem åren, kommer jag att sätta in motsvarande summa på sparkontot. I praktiken kommer jag alltså att “amortera” på lånet  men samtidigt ha tillgång till pengarna som rörelsekapital för min affärsidé ifall det verkligen skulle behövas.

Den totala besparingen blir ca 620 kronor per månad och jag får dessutom ett extra sparkapital på 60.000 kronor.

I like.

Bilen ställdes av i väntan på försäljning idag.

Utgiftsminskning: ca 2700 kronor per månad plus förväntat ökade reparationskostnader. Nya alternativa reskostnader: ca 1000 kronor per månad. Total besparing ca 1.700 kronor per månad.

Jag sa upp en reseförsäkring och en babyförsäkring som vi dubbelbetalar eftersom vi har skyddet inbakat i hemförsäkringen.

Besparing 409 kronor per månad.

Sen har jag ju redan bestämt mig för att spara ungefär 1700 på mat och dryck.

Totalt är det knappt 4.500 kronor i månaden, så här långt.

Lätt som en plätt.

På businessfronten har det stått lite stilla eftersom jag insett att det finns en del tekniska aspekter med hemsidebygget som jag kommer att behöva en del hjälp med.

Jag är ingen stjärna när det kommer till det tekniska…

Dessutom är PRISET en extremt viktig faktor.

Wordpress? Joomla? Nånting annat?

Just nu vet jag faktiskt inte. Jag gissar att det kommer att avgöras när jag hittar en kompetent person som jag gillar och litar på.

Filmerna är nästa punkt. Ju mer jag lär mig om videoproduktion, desto mer inser jag att jag kommer att behöva en studio. Även om den bara består av några vita tygskynken och tre lampor, så kommer kvalitén på filmerna att bli så mycket bättre. Vill ha min kamera snart så att jag kan börja experimenera…

Är det förresten någon som har erfarenhet av JW Player som ett alternativ till Camtasia?

Startdatum kommer att senareläggas ett tag, det har jag accepterat, men det är ändå så att jag tycker att det är störande med midsommar och semestertider.

Jag vill ju komma igång nu.

Å andra sidan kommer det att bli utrymme att göra en riktigt bra lansering i stället.

Jag är bra på lanseringar.

Och det här kommer att bli min bästa någonsin.

Stay tuned.

Back in biz

Födelsedagar kan verkligen skapa avbrott i flödet.

Jag har haft svårt att hitta tillbaka till känslan jag hade i förrgår och det har lett till att aktivitetsnivån sjunkit rejält.

Det är massor som ska göras och jag har hamnat i fällan att inte veta var jag ska börja.

Nåja. jag har i alla fall fortsatt studera teorierna bakom viktiga delar i mitt bygge. Det som irriterar är att jag drar mig för att göra det som ska göras.

Nu ska jag sätta mig och läsa igenom mina tidigare blogginlägg, gå tillbaka till mina målsättningar och återskapa den klara plan jag hade.

Den här gången ska jag skriva ner den också.

Sen ska jag lista de fem viktigaste sakerna att göra i morgon.

Jag känner redan att gnistan är tillbaka igen.

Dags för ACTION.

Stay tuned.

Och på den sjunde dagen vilade han…

Domännamn är registrerat. Jag har en hemsida och en autoresponder men kavliteten på filmerna från min  inbygda webbkamera är inte tillräckligt bra så jag får vänta ett par dagar på leverans av en HD-kamera.

Det gick fruktansvärt snabbt igår när jag insåg att resultaten från mina första tester överträffade alla förväntningar, flera gånger om.

Men idag fyller jag 40 år. Idag har jag varit ledig.

Mitt liv som 40-åring kommer att bli grymt.

Stay tuned.

Pengar du inte slarvar bort är lika mycket värda som pengar du får in

Den tredje uppgiften i 30-dagarsutmaningen damp ner i inkorgen idag:

“Skaffa dig koll på dina pengar.”

Jag kan inte påstå att jag tog mig an uppgiften med sprudlande entusiasm, eftersom jag trodde mig veta vad resultatet skulle bli.

Men ack så jag bedrog mig.

Det var mycket värre än jag trodde.

Och från att först tycka att det är väldigt defensivt att, som första steg, titta på hur jag kan minska utgifterna, istället för att öka inkomsterna, började min kreativa sida arbeta för att hitta ett sätt att halvera utgifterna. Jag tänkte att eftersom skalan går till 40% kan väl 50% vara ett bra riktmärke. :)

Särskilt som vi redan jobbat hårt på att minska utgifterna det senaste halvåret…

Skillnaden nu, var att jag såg det som en kul utmaning istället för ett tråkigt måste och det tog mindre än en timme att hitta lösningar som jag är beredd att genomföra.

Åtminstone två av dom får jag dock avvakta med innan jag genomför dem eftersom vi är två i hushållet som påverkas av det.

TV-licens och Kabel-TV…

Annars är de mest radikala ingreppen i vardagen att göra sig av med bilen, sluta äta ute och avstå alkohol.

Det frigör drygt 3.500 varje månad.

Förändrade inköpsvanor, något förändrad kosthållning och bättre planering av matlagningen innebär ytterligare en dryg tusenlapp och sen är det skulderna.

Skillnaden mellan att vara skuldfri och situationen som den ser ut i dag är nästan 3000 kr i månaden om jag har räknat rätt.

In alles 7.500 kr i månaden eller 90.000 kr per år.

Då har jag inte räknat in värdeminskning på bilen eller förväntat ökade reparationskostnader.

Å andra sidan har jag inte räknat på alternativa reskostnader, annat än de mest uppenbara heller.

I relation till mina treårsmål är det ingen jättesumma. Jag ser det mest som en av många små bäckar.

För jag kommer att genomföra de här  åtgärderna.

Under ett års tid, till att börja med och jag gör det av två anledningar:

Den ena är utmaningen i sig  -  att bevisa för mig själv att det är möjligt. Den andra är själva upplevelsen av att vara 100% disciplinerad och medveten om exakt vad jag väljer att spendera mina pengar på.

Jag tror att det är en jättenyttig erfarenhet.

Att eftersträva maximalt upplevt värde av varje krona jag sätter i omlopp.

Och eftersom jag verkligen tycker att det här är kul, känns det inte som att jag offrar särskilt mycket heller. Hela processen kan på sätt och vis inordnas under nöjeskontot.

Jag har gjort de första riktiga testerna av min affärsidé idag.

Inväntar svar.

Stay tuned.

Next Page »